Dataanalys och granskning
Ta del av statistik och kunskapsrapporter.
Här publicerar vi resultat från vår dataanalys och granskning. Statistiken räknas sen november 2024 då vi började skicka underrättelser. Sidan uppdateras en gång i månaden, med undantag för semesterperioder.
Skickade underrättelser
Till och med maj 2025 har vi skickat i 1432 underrättelser till de beslutande myndigheterna. Av dessa skickades:
- 147 till Arbetsförmedlingen.
- 231 till CSN.
- 453 till Försäkringskassan.
- 600 till Pensionsmyndigheten.
- 1 till Skatteverket.
Återkrav och förhindrade framtida utbetalningar
Till och med maj 2025 är den totala summan för återkrav och förhindrade framtida utbetalningar 40,2 miljoner kronor.
Återrapporteringen tar av olika skäl tid. Till exempel kan det ta tid för de beslutande myndigheterna att handlägga, vilket innebär en fördröjning i vår statistik. Därför ska inte uppgifter om antal underrättelser ställas i direkt jämförelse med till exempel belopp för återkrav.
Återkrav
Till och med maj 2025 har Utbetalningsmyndighetens underrättelser lett till 21,6 miljoner kronor i återkrav.
Belopp för återkrav per beslutande myndighet:
- CSN 4,0 miljoner kronor (varav 1,8 miljoner är avräkning från framtida utbetalningar).
- Försäkringskassan 17,6 miljoner kronor.
Förhindrade framtida utbetalningar
Till och med maj 2025 har Utbetalningsmyndighetens underrättelser lett till 18,6 miljoner kronor i förhindrade framtida utbetalningar. Det är utbetalningar som hade skett om inte felaktigheter upptäckts, och en förmån hade fortsatt betalas ut.
Belopp för förhindrade framtida utbetalningar per beslutande myndighet:
- Arbetsförmedlingen 2,3 miljoner kronor.
- CSN 0,4 miljoner kronor.
- Försäkringskassan 1,6 miljoner kronor.
- Pensionsmyndigheten 14,3 miljoner kronor.
Polisanmälningar
Till och med maj 2025 har våra underrättelser lett till 25 polisanmälningar.
Så går dataanalys och granskning till
- Vi bygger egna modeller för dataanalyser för att identifiera utbetalningar som har högre risk att vara felaktiga. Till exempel jämför vi redovisade inkomstuppgifter till Skatteverket i förhållande till utbetald ersättning, för att upptäcka om någon jobbar och får en förmån de inte har rätt till.
- När vi får träffar på utbetalningar som skulle kunna vara felaktiga, granskar vi dessa.
- Resultatet från dataanalys och granskning kallas för underrättelser. Vi skickar underrättelserna till de så kallade beslutande myndigheterna. Dessa är myndigheter som beslutar om bidrag. Till exempel skickar vi underrättelser till CSN när det handlar om misstänkt felaktig utbetalning av studiemedel.
- Den beslutande myndigheten tar utifrån underrättelsen ställning till om en felaktig utbetalning har skett samt beslutar om eventuellt återkrav och polisanmälan.
- Den beslutande myndigheten rapporterar tillbaka till oss vad resultatet av underrättelsen blev. I nuläget sker detta manuellt, men det kommer att automatiseras.
- Återrapporteringen tar av olika skäl tid. Till exempel kan det ta tid för de beslutande myndigheterna att handlägga, vilket innebär en fördröjning i vår statistik. Därför ska inte uppgifter om antal underrättelser ställas i direkt jämförelse med till exempel belopp för återkrav.
Expertkunskap om välfärdsbrott
Vi tar fram kunskapsrapporter om beteenden, upplägg och metoder i välfärdsbrottslighet och andra felaktiga utbetalningar. Rapporterna bidrar till samhällets förmåga att motverka välfärdsbrottslighet genom att myndigheter, arbetslöshetskassor och den statliga förvaltningen ökar sin kunskap.
Rapporter
Kunskapsrapport – Brister i lönebidrag och nystartsjobb
Kunskapsrapport – Avancerade angrepp mot välfärdssystemen