Utbetalnings­myndigheten har i uppdrag att bidra till kunskaps­utvecklingen inom den statliga förvaltningen och vid arbetslöshets­kassorna genom att samla in, analysera och förmedla kunskap om felaktiga utbetalningar från välfärds­systemen. Inom ramen för detta uppdrag har Utbetalnings­myndigheten studerat servicehandläggares erfarenheter av misstänkta felaktiga utbetalningar.

Resultaten i korthet

De statliga servicek­ontoren tar årligen emot knappt tre miljoner besök, där människor får hjälp i kontakter med flera myndigheter. I det dagliga kundmötet uppstår ibland situationer som väcker misstankar om felaktigheter som kan påverka utbetalningar från välfärds­systemen.

Studien visar att misstankar om felaktiga utbetalningar främst uppstår inom fyra områden: folkbokföring, vistelse utomlands, arbetslöshets­ersättning och anställnings­stöd samt felaktig identitet.

Fel i folkbok­föringen framstår som det vanligaste problemet och kan få betydelse för flera olika typer av utbetalningar. Utlands­vistelser återkommer som en källa till fel när personer fortsätter att få ersättningar som bygger på bosättning i Sverige, trots att de har flyttat eller vistas utomlands under längre perioder. Arbetslöshets­ersättning och arbetsmarknads­stöd beskrivs som ett område där fel kan uppstå genom både individers och arbetsgivares agerande. Identitetsfrågor återkommer som en källa till fel när oklarhet om vem en person är kan ligga till grund för felaktiga utbetalningar.

Studien visar också att personer som får felaktiga utbetalningar inte alltid är medvetna om att de gör fel. Många kunder saknar enligt service­handläggarna kunskap om regelverk, anmälnings­skyldighet och hur förändringar i livssituationen påverkar ersättningar.