Från och med 2026 gör Utbetalningsmyndigheten en årlig analys av om felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet har minskat. Uppdraget låg tidigare på dåvarande Ekonomistyrningsverket (ESV).

Sammanfattning

Myndigheterna har enligt sina egna bedömningar nått olika långt i arbetet mot felaktiga utbetalningar och den brottslighet som riktas mot ersättnings­systemen under 2025. CSN:s och Pensionsmyndighetens bedömningar är att de har bidragit till det övergripande målet. IAF bedömer att arbetslöshets­kassornas
kontroll­arbete bidrar till målet. Försäkrings­kassan bedömer att de delvis har nått målet. Migrations­verket bedömer att de inte har uppfyllt målet om att minska de felaktiga utbetalningarna, men att de har bidragit
till målet om att minska brottsligheten mot systemen. Arbets­förmedlingen bedömer att de inte har uppnått målet.

Myndigheterna och arbetslöshets­kassorna har arbetat för att minska oavsiktliga fel under året genom att förenkla för de sökande att lämna rätt uppgifter i ansökan och för handläggarna att fatta rätt beslut utifrån
ett korrekt underlag. En del har arbetat med informationsinsatser för att få mottagarna att anmäla ändrade förhållanden. Vår attityd­undersökning pekar mot att allmänheten anser att myndigheternas förbättrings­arbete har gjort det lättare att göra rätt när man ansöker om ersättning över tid, men att andelen som anser att det är svårt ökat något sista året.

Några myndigheter har arbetat med brotts­förebyggande kommunikation för att minska allmänhetens benägenhet att göra avsiktliga fel. Vår attitydundersökning visar att de allra flesta anser att det är allvarligt att begå bidrags­brott men att andelen män som inte anser att det är allvarligt ökat över tid. Konsekvensen av att begå ett bidragsbrott uppfattas som mer allvarlig i dag än för några år sedan.

Myndigheterna och arbetslöshets­kassorna gör kontroller dels i handläggningen, dels som efterkontroller för att upptäcka pågående felaktiga utbetalningar. Resultaten pekar mot att myndigheternas kontroller sammantaget ledde till mer upptäckta felaktiga utbetalningar, att mer pengar återkrävdes och att fler polisanmäldes för bidragsbrott.

Det saknas resultatindikatorer och kostnadseffektivitets­utvärderingar för att bedöma utfallet av myndigheternas och arbetslöshetskassornas förebyggande arbete och arbetet med att minska fel som beror på ändrade förhållanden. Utvärderingar av förebyggande informations­insatser som vi fått ta del av från CSN visar på ett mycket gott och kostnadseffektivt resultat jämfört med myndigheternas och arbetslöshets­kassornas efter­kontroller.

Flera av de befintliga resultat­indikatorerna för myndigheternas och arbetslöshets­kassornas kontroll­­arbete kan tolkas motstridigt vilket tidigare påpekats av myndigheterna och ESV. Regeringen aviserade i budget­propositionen 2025/26:1 att resultat­indikatorerna ska ses över vilket välkomnas av
Utbetalnings­myndigheten.