Utbetalningsmyndigheten bidrar genom attityd­undersökningar till kunskap om allmänhetens inställning till olika typer av bidrags­brott samt om förtroendet för myndigheternas kontroll­arbete. Sådan kunskap utgör en viktig grund för att nå målet att minska felaktiga utbetalningar och bidrags­brott. Kunskapen skapar också förutsättningar för effektiva attitydpåverkande åtgärder. Denna attitydundersökning kompletterar andra aktörers undersökningar inom området.

Resultaten i korthet

En stor majoritet ser allvarligt på bidragsbrott. Den uppfattningen har varit stabil över tid, vilket är positivt. Ändå finns det en viss ihållande acceptans för bidragsbrott. Det är problematiskt eftersom attityder är trögrörliga och inte så enkla att påverka.

• Personer som tar emot olika typer av ersättningar och bidrag visar större acceptans för bidragsbrott än förvärvsarbetande och pensionärer.
• Att arbeta svart och samtidigt ta studielån eller studiebidrag ser man mindre allvarligt på än andra typer av bidragsbrott. Den uppfattningen har främst yngre och ersättningsmottagare.

Drygt en femtedel har inte förtroende för utbetalande myndigheter. Personer med lågt förtroende visar större acceptans för bidragsbrott. Men de flesta som ansöker om ersättning tycker att det är lätt att göra rätt, samtidigt som det fortfarande finns personer som inte tycker det.

• Yngre, ersättningsmottagare och de som fått bidrag eller ersättningar från flera myndigheter tycker inte att det är lätt att göra rätt.

Relativt många saknar åsikt eller svarar neutralt på påståendena om myndigheternas kontrollverksamhet. Det kan bero på att det är svårt för enskilda att ta ställning till sådana frågor. Samtidigt tror cirka 45 procent att de skulle bli upptäckta och dömda för bidragsbrott om de begick ett sådant.

• Kvinnor och lågutbildade tenderar i högre grad än män och högutbildade tro att de blir upptäckta och dömda för bidragsbrott.