Visselblåsning
Visselblåsning innebär att en person, ofta en arbetstagare, slår larm om missförhållanden i en verksamhet.
Du som har utsatts för eller har information om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang vid Utbetalningsmyndigheten kan rapportera detta i enlighet med reglerna i den så kallade visselblåsarlagen, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Det är inte bara anställda eller tidigare anställda hos myndigheten som kan göra en visselblåsning. Det kan till exempel också vara arbetssökande, praktikanter eller konsulter, oavsett om ansökningsprocessen eller uppdraget har avslutats eller inte.
Vad kan du visselblåsa om?
Du kan visselblåsa om allvarliga, arbetsrelaterade missförhållanden vid Utbetalningsmyndigheten. Allvarliga missförhållanden kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller olämpliga. Det vill säga olika typer av försummelser eller oegentligheter såsom korruption, mutor och jäv.
Missförhållandet behöver inte vara aktuellt och det behöver inte heller ha inträffat om det är högst sannolikt att det kommer att inträffa. Det ska även finnas ett allmänintresse av att missförhållandena kommer fram, vilket betyder att missförhållandena ska vara omfattande och systematiska.
Du får inte visselblåsa/rapportera om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400). Reglerna om visselblåsning gäller inte heller vid kvalificerad tystnadsplikt, det vill säga när sekretessen är så stark att till och med meddelarfriheten är begränsad.
Skydd vid visselblåsning
För att vara skyddad av visselblåsarlagen krävs att det finns ett allmänintresse i det du rapporterar. Det krävs också att du som rapporterar hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann för att vara skyddad av lagen.
Den som rapporterar i enlighet med visselblåsarlagen får inte göras ansvarig för brott mot tystnadsplikt om den personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen var nödvändig för att avslöja missförhållandet.
Du kan alltid välja att visselblåsa/rapportera anonymt.
Så här gör du för att visselblåsa
Om du vill visselblåsa om ett allvarligt missförhållande vid Utbetalningsmyndigheten finns följande alternativ:
- E-post
- Post (brev)
- Telefon
- Personligt möte
Per e-post
Skicka e-post till: vissla@ubm.se.
Per post
Skicka din rapport per post till myndigheten och använd dubbla kuvert. Lägg din rapport i ett kuvert, förslut det och märk det "Visselblåsarfunktionen”. Lägg det brevet i ett annat kuvert och på det kuvertet skriver du följande adress:
Säkerhetschef
Utbetalningsmyndigheten
Kabyssgatan 4D, 120 30 Stockholm
Per telefon
Ring till myndighetens växel och be att få tala med visselblåsarfunktionen per telefon.
Tänk på att använda ett telefonnummer som inte kan kopplas till dig om du vill vara anonym. Uppge i sådant fall heller inte ditt namn under telefonsamtalet.
Personligt möte
Det är möjligt att begära ett fysiskt möte med visselblåsarfunktionen på myndighetens kontor i Stockholm. Ring till myndighetens växel och be att få prata med visselblåsarfunktionen för att boka en tid.
Om du inte vill rapportera via ordinarie kanaler
Om du anser att det är olämpligt att rapportera genom ordinarie kanaler, kan du istället rapportera till chefsjuristen. Det kan du göra skriftligen, per telefon eller vid ett fysiskt möte. Vill du skicka post följer du samma instruktioner som vid vanlig rapportering, men anger chefsjuristen som mottagare istället för säkerhetschefen. Vill du kontakta chefsjuristen via telefon eller boka ett möte, ring växeln.
Rapportera anonymt
Om du vill vara anonym kan du visselblåsa/rapportera per post eller ett telefonnummer som inte kan kopplas till dig. Ange inte ditt namn. Observera att det du rapporterar om anonymt kan bli svårare att utreda eftersom du inte kan kontaktas för frågor eller återkoppling. Du kan inte vara anonym om du vill rapportera genom ett personligt möte.
Vem hanterar din visselblåsning?
Visselblåsarlarm ska hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga.
Vad visselblåsningsrapporten kan innehålla:
- Din rapport/visselblåsning bör vara så utförlig som möjligt. Den kan exempelvis innehålla information som besvarar följande frågor.
- Vilken relation har du till Utbetalningsmyndigheten (exempelvis arbetstagare, praktikant, konsult)?
- Vad är det för missförhållande du har uppmärksammat?
- Vilken eller vilka delar av myndigheten är berörda?
- Vilka kan vara inblandade?
- Under vilken period har detta pågått? Handlar det om flera händelser?
- Finns det fler personer som känner till missförhållandena?
- Har du vidtagit andra åtgärder, exempelvis informerat någon på myndigheten?
- Har du tillgång till handlingar eller motsvarande till stöd för anmälan, eller information om var sådant stöd kan finnas?
Återkoppling
Du som rapporterar ett missförhållande ska få en bekräftelse på mottagen rapport inom sju dagar. Detta gäller under förutsättning att du inte har avsagt dig en sådan bekräftelse, eller att Utbetalningsmyndigheten har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja din identitet.
Återkoppling på åtgärder som myndigheten har vidtagit gällande din rapport ska ske inom tre månader. Om du har valt att vara anonym kan du inte få någon återkoppling.
Om din rapportering faller utanför tillämpningsområdet för visselblåsarlagen kommer du, om det är möjligt, att få återkoppling om det med en hänvisning om vart du kan vända dig i stället.
Du har andra rättigheter och skydd
Utöver det skydd du har genom visselblåsarlagen finns andra rättigheter och skydd som gäller helt oberoende av visselblåsarlagen.
Meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel Sveriges säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att efterforska källor, det vill säga myndigheter eller andra allmänna organ får inte undersöka vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten (efterforskningsförbud).
Anskaffarfrihet
Anskaffarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att alla har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.
Repressalieförbud
Ett repressalieförbud innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.
Behandling av personuppgifter
Personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för ett uppföljningsärende. Utbetalningsmyndigheten kommer inte att behandla personuppgifter i ett uppföljningsärende längre än två år efter det att ärendet avslutades.
Att visselblåsa externt
Vissa myndigheter har utsetts av regeringen att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på visselblåsningar/rapporter om missförhållanden inom ett utpekat verksamhetsområde eller en sektor. Missförhållandena vid en sådan ”extern” visselblåsning kan alltså omfatta vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst inom det aktuella området. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns en lista över samtliga myndigheter samt vilket ansvar de har vid visselblåsning.
Myndigheter med ansvar vid visselblåsning (av.se)
Länk till annan webbplats.
Visselblåsning avseende arbetsrelaterade missförhållanden som är i strid med viss direkt gällande EU-rätt med mera kan också ske till de av EU:s institutioner, organ eller byråer som har inrättat särskilda kanaler för sådan rapportering.